Nyår i Kambodja
Det kambodjanska nyåret heter Chaul Chnam Thmey på khmer, som är Kambodjas officiella språk, och betyder “gå in i det nya året”. Under tre dagar firar man in det nya året och dessa dagar inträffar varje år i mitten av april. Vanligtvis faller nyårsdagen, och därmed också festivalen, någon gång runt 13-14 april, det exakta datumet beräknas med hjälp av Moha Sangkran vilket är ett urgammalt horoskop. Nyårsfestivalen sammanfaller med slutet på skördesäsongen och alla jordbrukare är extra lätta till sinnes. Regnsäsongen är på ingång och hela landet är förberett för stor fest.
I Kambodja är det khmeriska nyåret den största festen man har, alla är lediga och tillsammans med familj och vänner. Är man från Kambodja men lever utomlands brukar man söka upp andra khmerer för att fira in det nya året, då ofta under den helg som ligger närmast 13-14 april.
Förlagan till Kambodjas nyårsfestival hämtades från brahmanismen, som är en gren av hinduismen. Hinduism var Kambodjas religion innan man blev buddhister och när man väl bytte religion så applicerade man bara den nya religionen på de gamla traditionerna. Idag är Chaul Chnam Thmey associerat med Buddha.
Om man besöker Kambodja under nyårsfestivalen så förväntar man sig möjligen att detta ska vara en sorts vattenfestival, där folk gå omkring med hinkar fulla med vatten, redo att hälla över första bästa förbipasserande. Detta är nämligen ett välkänt inslag under de flesta Sydostasiatiska nyårsfestivaler, dock inte i Kambodja. I turistsammanhang kallar man ofta Kambodjas nyår för vattenfestival, men det är enbart för att Kambodja nyårsfestival är så lik sina grannländers nyårsfestivaler på så många andra sätt. Vist finns det inslag av vatten för att rena sig från sina synder även under det Kambodjanska nyåret, men inte genom att man leker vilda vattenlekar på gatorna. I november finns det dock en vattenfestival i Kambodja som har sitt fokus på traditionella båttävlingar, den heter Bon Om Thook och går ibland under smeknamnet Water Festival.
Upplägg för nyår i Kambodja
Dag 1
Denna dag kallas Maha Sangkran och är invigningen av den tre dagar långa festen där man tar avsked från det gångna året och välkomnar det nya. På morgonen tvättar man sig i ansiktet med heligt vatten, mitt på dagen är det bröstkorgens tur och på kvällen är det dags för fötternas rening. Man klär upp sig och bränner rökelse och bugar sig inför Buddha för att tacka honom för att han har delat med sig till världen av sin visdom.
Dag 2
Denna dag av Chaul Chnam Thmey heter Wanabat och innebär att man ska ge gåvor till sina föräldrar och alla äldre personer i släkten. Khmerfolket brukar också vilja ge gåvor åt sin arbetsgivare på denna dag, samt donera pengar till bättre behövande. På kvällen går landets invånare till templen för att bygga sandslott och be munkarna välsigna dem med glädje och frid.
Dag 3
Den tredje dagen av det kambodjanska nyårsfirandet går under namnet T’ngai Laeng Saka. Innebörden är att det nya året börjar räknas från just denna dag, så man kan också kalla den nyårsdagen. Denna dag går man enligt seden till templen på morgonen, där genomförs en ceremoni med de sandtorn man byggt upp under föregående dag och alla mottar sin välsignelse. På kvällen avslutas Kambodjas nyårsfestival med en sista ceremoni kallad Pithi Srang Preah vilken innebär att man tvagar alla buddhastatyer, alla munkar, alla äldre invånare, samt sina föräldrar och mor- och farföräldrar med ett särskilt parfymerat vatten. Detta är ett sätt att be om förlåtelse för alla de misstag man eventuellt har gjort under det gångna året, samt för att visa sin respekt och tacksamhet. I utbyte får de unga råd och tips för framtiden och lyckönskningar från den äldre generationen, samt Buddhas välsignelse. Det är en mycket speciell ceremoni där alla samhällets invånare spenderar tid tillsammans, skrattar och har trevligt i vördnadsfulla vattenlekar.
Traditioner kring det khmeriska nyåret
De särskilda sandslotten som byggs upp i templen under Chaul Chnam Thmey representerar Tavatsima stupan där Buddhas hår och diadem finns begravna. Runt denna stora sandstupa finns ytterligare fyra, mindre stupor som var och en representerar Buddhas favoritlärjungar Sariputta, Moggallana, Ananda och Maha Kassapa. Denna tradition finns i de flesta Sydostasiatiska länder med små variationer.
En annan tradition kring Kambodjas nyår är att tillsammans med det vatten som hälls över varandra inkludera vitt kalkpulver. Denna ritual kallas Sraung Preah.
I Kambodja är mat alltid inkluderad i festligheter och en särskild nyårsrätt är kralan. Kralan är en söt kaka baserad på ris, bönor, riven kokos och kokosmjölk som rostas långsamt i ett bamburör.
I Kambodja är lekar en stor del av både vardagsliv och festivaler. Man vill med lekarna förvandla tråkiga stunder till roliga och minnesvärda tillfällen. Under det khmeriska nyåret samlas ofta folk i gatuhörnen för att pausa lite från dagens rutin genom att dansa och leka dessa traditionella lekar. Man menar att lek hjälper till att hålla både kropp och hjärna vitala, samt blodtryck och muskler i balans.
www.songkran.se
Dela:
